19 luglio 2011

Sui tuoi mari con onde come rughe
Sulle tue spiagge con sabbia come pori
Sulle tue acque con laghi come occhi
Mi allontano da te la mattina
e ti raggiungo di nuovo verso sera
I posti che lascio
e quelli che raggiungo mi regalano
la gioia e la malinconia di ritrovarsi e riscoprirsi
È composito il mio viaggio in te
e ha luogo simultaneamente in direzioni diverse
Prima di prender sonno mi ricordo di te
con tutti i luoghi della mia pelle
Anche l'addio è un arrivederci
La distanza porta con sé la sua vicinanza

Claes Andersson

Philip - photo by Damon Baker



Över dina hav med vågor som rynkor
Över dina stränder med sand som porer
Över dina vatten med sjöar som ögon 
Jag reser från dig på morgonen 
och kommer fram till dig mot kvällen 
Platserna jag  lämnar och platserna 
jag kommer fram till skänker mig 
återseendets och nyupptäcktens glädje och vemod 
Min resa i dig är sammansatt 
och sker samtidigt i olika riktningar 
Innan jag somnar kommer jag ihåg dig 
med min huds alla orter 
Också avskedet är ett återseende 
Avståndet hämtar med sig din närhet
 

Nessun commento:

Posta un commento

Archivio blog

chi sono

La mia foto
Utopia, Italy
Artista sinestetica - ricercatrice di verità